Kropp & själ - Erogent

Hetsätning – Bulemi

Vad är hetsätning?
Hetsätning yttrar sig som ett tvång att äta stora mängder mat, ofta på ganska kort tid. Det händer också att man äter nästan utan uppehåll i en eller flera dagar. Efter själva hetsätningen försöker man vanligen göra sig av med det man ätit, eftersom det är mycket ångestväckande att behålla maten. Det är därför vanligt att man kräks, som regel i direkt anslutning till själva hetsätningen. En del hetsätare använder även stora doser laxermedel för att snabbt tömma tarmen som ett alternativ eller komplement till kräkningarna. Om man inte kan göra sig av med maten direkt, försöker man istället fasta eller hålla en sträng diet för att i efterhand kompensera för hetsätningen. Det är också vanligt att man motionerar kraftigt för att "göra av med" maten. Tvånget att hetsäta är oerhört starkt och upplevs som helt omöjligt att motstå, trots att man försöker. De ständiga misslyckandena följs av depressionsperioder och självmordstankar. I en del fall leder detta till självmordsförsök eller fullbordade självmord.

Hetsätningsattacken
Hetsätningen sker ofta i avgränsade episoder, som man brukar kalla för hetsätningsattacker. Ibland kan hetsätningsattacken komma plötsligt, utan förvarning eller utlösande orsak. Men det är vanligare att hetsätningen är mer eller mindre planerad. Ofta känner man på sig att en hetsätningsattack är på väg, så att man kan förbereda hetsätningen genom att skaffa lämplig mat. De flesta som hetsäter brukar försöka skaffa speciell mat till hetsätningen. Det är ofta sådan kaloririk mat som man annars undviker. Kakor, kaffebröd, godis, glass, spagetti och mjukt bröd är vanlig hetsätningsmat. Det förekommer även att man äter jätteportioner av vanliga maträtter, ofta färdiglagat, då man sällan hinner med att laga till något själv. Det är inte heller ovanligt att man i brist på annat rör ihop en gröt av socker, matfett och mjöl som man sedan vräker i sig.

Många beskriver att de är i en sorts dimma under själva hetsätningen. Det är som en annan verklighet, där bara maten existerar, inget annat. För en del rör det sig närmast om ett förändrat medvetandetillstånd av tranceliknande slag. Innan själva ätandet börjar känner sig många oroliga och rastlösa. Man kan kallsvettas, känna sig skakig och ha hjärtklappning. En del kan känna sig närmast exalterade, andra kraftigt ångestfyllda. När själva ätandet börjar mår man ofta bättre. En del tycker att det är gott och härligt att äta till en början, men dessa positiva känslor försvinner ofta när man äter mer och mer, utan att kunna sluta. När hetsätningen är över mår man som regel fruktansvärt dåligt, både psykiskt och kroppsligt. Man föraktar sig själv, känner sig äcklad och illamående, ledsen och ångestfylld. Det är mycket vanligt att man får självmordstankar. Samtidigt känner man sig helt utmattad rent kroppsligt. Magen och halsen värker efter ätandet och kräkningarna. Yrsel och svimningskänslor är vanliga, likaså kramper och smärtor i musklerna.

Ensamhet
Vanligast är att man hetsäter när man är ensam i sin egen bostad, men ibland inträffar det också vid andra tillfällen. Det kan vara på arbetet, borta på fest eller i andra sammanhang där det finns tillgång till mat. Det händer också att man gått ut på konditori eller restaurang för att hetsäta. Då har man gått från ställe till ställe för att inte väcka uppmärksamhet. När hetsätningsattacken kommer, ställer hetsätaren in alla andra evenemang. Maten går före nästan allt annat. Man sjukanmäler sig till arbetet, ringer återbud till vänner, eller uteblir helt enkelt från överenskomna träffar utan att höra av sig. Hetsätningen gör det svårt att leva ett normalt liv.

Bakom matångesten ligger en annan känsla, rädslan för att bli tjock. Den som lider av hetsätning är nästan alltid bokstavligen livrädd för att gå upp i vikt., trots att man oftast är normalviktig. En viktökning på ett kilo skulle för de flesta hetsätare kännas som en katastrof.

Hur bör jag som gravid förhålla mig till mat?
För dig som är gravid är det särskilt viktigt att äta rätt. Inte bara för din egen skull, utan också för att ditt barn ska utvecklas och må bra. Det betyder inte att du ska äta "för två". Ett extra mellanmål räcker. Det viktiga är att du äter varierat så att du får alla de näringsämnen du behöver. Alla behöver äta olika mycket

Mat ger energi. Hur mycket man behöver, växlar från person till person. Under senare delen av graviditeten ökar energibehovet. Det räcker dock oftast med ett extra mellanmål t.ex. ett glas mjölk, en smörgås och en frukt. Din viktökning under graviditeten påverkas av en mängd saker. Därför är det viktigt att du får personliga kostråd. Prata med din barnmorska så får du hjälp. Du ska inte banta under graviditeten. Det är skadligt både för dig och fostret. Om du ökar för mycket i vikt ät då mindre av feta och söta livsmedel som ger mycket energi, t ex kakor, läsk, chips och godis. Undvik mejeriprodukter med hög fetthalt, som grädde och dessertostar. En risk med bantning är att den frigör organiska miljögifter som lagrats i fettväven i din kropp.

Du och ditt barn behöver varierad kost
Mat ger inte bara energi, utan även proteiner som är nödvändiga för att ditt barn ska växa. Mat ger dessutom vitaminer och mineralämnen.

Ät varje dag:
· Frukt och grönsaker: Vid varje måltid

· Morötter och andra rotfrukter

· Potatis, ris eller pasta

· Bröd: Gärna flera gånger om dagen

· Mjölk eller ost: Helst till frukost och mellanmål

· Kött, fågel, fisk eller baljväxter

Ät frukost, lunch, mellanmål och middag varje dag.

Kaffebröd, godis, läsk och snacks kan du äta ibland, men inte för mycket. Välj gärna mat märkt med ett nyckelhål.

Du behöver extra järn
Äter du varierad mat, får du i dig tillräckligt med vitaminer och mineralämnen. Ett viktigt undantag är järn. Du behöver extra järn under graviditetens sista hälft. Kött, blodpudding, ärtor och fullkornsbröd innehåller mycket järn. Kombinera med frukt och grönsaker så tar kroppen upp järnet bättre. Även om du äter bra behövs nästan alltid ett extra tillskott av järn och folsyra (en sorts B-vitamin) i form av tabletter. Prata med din barnmorska.

… och kalcium
Du behöver extra kalcium när du är gravid. Kalcium finns i mjölk, fíl, ost och keso. Om du inte dricker mjölk eller äter ost måste du äta annan mat som innehåller kalcium, t ex vitkål, gröna bönor, sardiner, räkor, ägg och svarta vinbär. Din barnmorska kan ge dig råd.

Om du är vegetarian och gravid
Från näringssynpunkt innebär en lämpligt sammansatt laktovegetarisk kost inte några problem under graviditeten. Svårigheter dyker oftare upp hos veganer, dvs de som uteslutande äter vegetabilier. Veganer kan behöva hjälp från dietist för att planera en kost som garanterar tillräcklig näringstillförsel.

Vegankost har ofta ett lågt energiinnehåll. Ett adekvat energiintag krävs för att ditt barn ska växta normalt och även för att proteinerna i kosten ska utnyttjas effektivt. Det är viktigt att du får i dig olika protein som kompletterar varandra, t ex både från baljväxter och spannmål.

Vitamin B12 finns nästan bara i livsmedel med animaliskt ursprung, varför veganer kan ha ett otillräckligt intag. De små mängder B12 som finns i mjölksyrejästa livsmedel, sjögräs, alger och groddar är inte tillförlitliga som enda källa till vitamin B12. Vitamin B12 berikad sojabönsmjölk eller supplementering av vitaminet rekommenderas därför till dig som är vegan för att undvika att du eller ditt barn får brist på vitaminet.

För laktovegetarianer är kalciumintaget sällan något problem men veganer bör tänka på att äta kalciumberikad sojabönsmjölk eller alternativa kalciumkällor (t ex oskalade sesamfrön, tofu, solrosfrön, alger, grönkål, bönor, mandel, nässlor, torkade fikon och nypon).

I övrigt gäller samma råd för veganer och vegetarianer som för alla gravida kvinnor.

Viktigt att tänka på

Fisk
Fisk är nyttig mat. Men vissa fiskar kan innehålla skadliga miljöföroreningar

Ät gärna en gång i månaden, men inte mer
· strömming och sill från Östersjön och Bottniska viken

· vildfångad lax och vildfångad öring från Vänern, Östersjön och Bottniska viken

· vildfångad röding från Vättern

Ät inte
· abborre, gädda, gös, lake ål och (stor) hälleflundra

· lever från torsk och lake

All odlad fisk kan du äta.

Ovanstående råd gäller även flickor och kvinnor i barnafödande ålder, med det undantaget att de fiskarter som kan ha förhöjda kvicksilverhalter (abborre etc.) kan ätas en gång per vecka. Ät inte råa skaldjur eller gravad fisk om den inte är nygravad och inte tillhör någon av sorterna ovan. Undvik dessutom varmrökt eller kallrökt fisk, främst vakuumförpackad.

Lever
Lever kan innehålla stora mängder A-vitamin som kan skada ditt barn. Undvik därför leverrätter. Leverpastej kan du däremot äta som vanligt.

Rått kött
Ät inte rått kött. Allt kött, särskilt lamm, gris och fågel ska vara ordentligt genomkokt eller genomstekt. Skadliga bakterier och parasiter kan ge dig infektioner som påverkar ditt barn. Undvik: Råbiff och köttbullssmet. Gravat kött eller gravad fågel

Dessertostar och opastöriserad mjölk
Skadliga bakterier kan ge dig infektioner som påverkar ditt barn. Undvik mjuka och halvmjuka lagrade dessertostar, såsom mögelostar och kittostar, t ex Brie, Camembert och Gorgonzola. Vanlig hårdost och smältost kan du äta som vanligt. Drick inte opastöriserad mjölk.

Hälsokostprodukter
Du bör vara försiktig med hälsokostprodukter när du är gravid. Det är i många fall osäkert hur dessa preparat påverkar fostret.

Skadliga bakterier och parasiter

Dessa råd är främst till gravida kvinnor då det finns en del bakterier som kan vara mycket skadliga för fostret. Det finns gott om bakterier som är mer eller mindre skadliga för oss människor. Alla bakterier gör oss inte klassikt magsjuka utan kan även ge andra symtomer. Men självklart så är det viktigt för oss alla att vara vaksamma på vad det är vi stoppar i oss. Det är extra viktigt att vara försiktig under sommar månaderna som också kallas för rötmånader.
Bland de mikroorganismer som normalt förknippas med matförgiftning finns två som just den gravida kvinnan bör vara extra observant på. De är bakterien Listeria monocytogenes och parasiten Toxoplasma gondii. Dessa mikroorganismer kan leda till skador hos fostret utan att ge kraftigare symptom hos modern. Exempel på sjukdomstecken hos modern kan vara influensaliknande symptom. I värsta fall kan en infektion leda till spontan abort eller hjärnskador hos barnet.

Listeria monocytogenes Listeria är vitt spridd i naturen och kan därför lätt smitta livsmedelsanläggningar och därmed en rad olika livsmedel. Bakterien tål höga salthalter men dör i sur omgivning, till exempel ättiksinläggning. Listeria växer snabbt vid rumstemperatur men växer också vid kylskåpstemperatur. Bakterien dör normalt vid upphettning till över 70°C, men överlever frysning. Listeria ger inte ifrån sig några varningssignaler som dålig lukt eller smak. Observera att upphettning i mikrovågsugn ofta blir ojämn. Rotera därför fatet eller blanda om maten någon gång under upphettningen. Vanlig ugn är att föredra om större bitar eller satser av mat ska upphettas.

Toxoplasma gondii finns i rått kött, framför allt gris och får. Toxoplasma överlever gravning och kallrökning. Parasiten dör vid upphettning över 65°C (helt genomstekt eller genomkokt kött) och vid frysning (-18°C) i minst tre dygn. Kattens avföringen är den viktigaste smittkällan i naturen. Förutom att undvika dåligt genomstekt/-kokt kött bör den gravida kvinnan också vara noga med handhygienen efter hantering av kattsand eller jord som kan vara förorenad av kattavföring. I Sverige har ca 15 % av den vuxna befolkningen antikroppar mot parasiten. Kostråden angående toxoplasma gäller i första hand gravida kvinnor utan sådana antikroppar.

Ost
Listeria har påvisats i mjuka/halvmjuka dessertostar som tillverkats av opastöriserad mjölk eller som tillförts en liten mängd opastöriserad mjölk vid tillverkningen. Men det har visat sig att liknande ostar, helt framställda på pastöriserad mjölk, också kan innehålla listeriabakterier. Dessa har då smittat osten vid vidare hantering av denna. I praktiken innebär detta att gravida bör avstå från alla vit- och grönmögelostar samt kittostar - säljs oftast över disk, fråga om du är osäker - och kanske speciellt sådana som man har köpt under resor i små butiker, vid torghandel eller direkt av tillverkaren i sydligare länder. Hårdostar som Herrgårdsost och Grevé har lägre pH (är surare) och har lägre vattenhalt än dessertostarna och är därför inte gynnsamma för listeria. De kan därför ätas utan risk liksom all ost i form av smältost (finns även av grönmögelosttyp). Dessa säljs vanligen i tub eller plastask och det står "smältost" på förpackningen.
När det gäller fetaost är den som är gjord på pastöriserad mjölk (läs på förpackningen) och hanterats hygieniskt ofarlig. Fetaost har så lågt pH att listeria inte förökar sig i den. Däremot överlever listeriabakterien i fetaost. Det innebär att om osten är tillverkad av opastöriserad mjölk som från början innehöll listeria är risken stor att också osten innehåller listeria. Viss försiktighet med fetaostar av okänt ursprung rekommenderas därför för säkerhets skull. Getost och fårost som tillverkats under otillfredsställande hygieniska förhållanden kan innehålla listeria. Getost av camemberttyp är en mögelost och bör således undvikas. Halloumi är en annan typ av getost där listeria kan föröka sig. Vid tillverkningen av Mozarella och Ricottaost upphettas mjölken normalt tillräckligt mycket för att eventuell listeria ska avdödas. Om osten därefter hanteras hygieniskt och förvaras kallt bör risken vara liten ur listeriasynpunkt. Då viss risk för återsmittning av osten vid anläggningen dock inte kan uteslutas kan den som vill vara extra försiktig begränsa sin användning av dessa (och andra "osäkra") ostar till matlagning med upphettning till bubblande hett.

Fisk och skaldjur
Listeria kan finnas i små mängder på gravad och rökt fisk. Om bakterien får tillfälle att föröka sig, som i vakuumförpackad vara med flera veckors hållbarhet, kan halterna med tiden bli avsevärda om förvaringstemperaturen inte hålls vid den rekommenderade max +4°C. Observera att listeria inte störs av atmosfären i vakuumförpackningen. Vakuumförpackning används för att minska växt av "förskämningsbakterier" och därmed förlänga produktens hållbarhet. Nyrökt fisk är en betydligt säkrare produkt. Rå fisk utgör ingen specifik fara ur listeriasynpunkt men råa obehandlade livsmedel utgör alltid i sig en viss risk skadliga bakterier, virus eller parasiter. Vanlig inlagd sill är riskfri (sur miljö). Skaldjur, framförallt musslor - dit hör ostron - ansamlar bakterier och virus och bör inte ätas råa.

Fågel
Rått fågelkött kan innehålla flera olika typer av skadliga bakterier. Upphetta väl. Akta er för gravat fågelkött.

Kött och köttprodukter
I rått kött kan finnas både toxoplasmaparasiter och listeriabakterier. Malt kött utgör större risk än helt kött ur bakteriesynpunkt. Upphetta köttet till genomstekt/genomkokt. Både toxoplasma och listeria överlever gravning. När det gäller rökt kött, kokt kött och korvar är hel produkt eller nyskivad att föredra framför skivad vakuumförpackad, framför allt mot slutet av hållbarhetstiden. Motiveringen är samma som för rökt och gravad fisk ovan. Om produkten har blivit smittad av listeria, t.ex. vid skivningen eller senare hantering, har listeribakterierna möjlighet att växa till under förvaringen, och risk finns för skadligt höga halter. Kallrökt kött, framför allt från gris, får och vilt, kan innehålla toxoplasma. Detta gäller även blandade charkuterier som inte upphettats, till exempel korv. För säkerhets skull bör även torkat kött som parmaskinka undvikas, även om risken för toxoplasma är liten. Var försiktig med charkuterier av okänt ursprung vid utlandsresor - rådet gäller både toxoplasma och listeria.

Blandat
För butiksförpackade (och motsvarande) ätfärdiga rätter, sallader, smörgåsar mm gäller att nyförpackad, nylagad mat är att föredra om den inte ska upphettas.